RAS information i detalj

På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas en s k rasspecifik avelsstrategi, RAS. Uppdraget att utforma dessa lades på specialklubbarna som i sin tur i huvudsak delegerar ut arbetet på rasklubbarna, även om samordningsansvaret kvarstår hos specialklubben.

Senaste verisionen av Fransk Bulldogg Klubbs RAS började gälla 1 september 2012. Läs det fullständiga RAS dokumentet här.

Källa: fbksverige.se

 

 

Rasinformation

Liksom alla doggar härstammar troligtvis även den franska bulldoggen från molosserhundar från den antika grekiska provinsen Epirus och från det romerska kejsardömet, vilket hade ursprunget till den engelska bulldoggen, samt från s k alanohundar (alanerna var ett medeltida nomadfolk) och från franska stora doggar och dvärgdoggar.

Rasstandard



Den franska bulldoggen av idag är troligtvis resultatet av olika korsningar som gjordes av entusiastiska uppfödare i Paris på 1880-talet. Vid denna tid hålls den franska bulldoggen främst av dem som skötte ruljangsen i Hallarna. Rasen charmade överklassen och artistvärlden med sitt egenartade utseende och sätt och kom snabbt att bli populär. Den första rasklubben bildades 1880 i Paris. Den första franska bulldoggen registrerades 1885 och den första rasstandarden fastställdes 1898, samma år som den franska kennelklubben erkände rasen fransk bulldogg. Rasen ställdes ut 
fr. o m 1887.



En fransk bulldogg ar en ovanligt charmerande hund och kallas med all rätt hundarnas clown. Det ar inte endast for sitt clownliknande utseende, utan Även i högsta grad for sitt lustiga satt att bete sig, som rasen har fått sitt smeknamn. Någon har sagt att man äger inte en fransk bulldogg, utan man ägs av den, och det är faktiskt mitt i prick. En stor fördel ar att den franska doggen anpassar sig lätt till familjens rutiner.



En sportig familj har en fin följeslagare i svampskogen, likaväl som kvarterspromeneraren har en nöjd koppelhund. Heta sommardagar vill (skall) den franska bulldoggen motioneras sparsamt. Han föredrar då att bara ligga och lata sig i solen en stund, (för att sedan släntra in i skuggan får en välbehövlig svalka. 



Det är ingen kennelhund vi talar om utan en typisk familjehund, som helst vill vara medelpunkten. Det ar en mycket klok och lättlärd hund, som gärna "showar" lite extra när han har publik. Han kan dock vara ganska så envis nar andan faller på. En fransk bulldogg är trots sin litenhet ett riktigt kraftpaket, och utan tvekan en "stor" hund i ett praktiskt litet format.



Rasrelaterade problem är luftvägs- och hudproblem samt ryggproblematik. Däremot kan valpningen vara mer komplicerad an normalt, och det är inte ovanligt med kejsarsnitt Fransk Bulldogg Klubb arbetar aktivt for att de självvalpande tikarna skall öka i antal.




Karakteristiskt for en fransk bulldoggs utseende är det kvadratiska, tunga huvudet med rättuppstående s k fladdermusöron, och de mörka runda ögonen. Vidare den korta kraftiga kroppen med en medfödd kort svans. Svansen är alltså inte kuperad, som en del tror. När man har sett en fransk bulldogg djupt in i de mörka ögonen så är man definitivt fast.



Det finns tre godkända färger. Vanligast är den mörkt tigrerat med vita tecken. Dessutom finns gul med eller utan svart mask samt "skäck", dvs där det vita väger över hundens tigrerade eller gula grundfärg. Även helt vitt är godkänt.

 

Den franska bulldoggens färger.

I standarden står det:
- enhetlig fawn eller tigrerad pälsfärg, med eller utan begränsade vita fläckar
- vit pälsfärg, med eller utan medelstora till stora fawnfärgade eller tigrerade fläckar.

Alla nyanser av fawn är tillåtna, från ljust beige till rött.
Hos vita hundar, vilka är av utmärkt kvalitet, och som har mycket mörka ögon, svart nostryffel och svarta ögonlockskanter, kan viss avpigmentering i ansiktet undantagsvis tolereras.

Med andra ord:
Färgerna hos den franska bulldoggen är gul, vit eller eller tigrerad och med mer eller mindre vita tecken.

Fawn, den gula bulldoggen kan vara från ljusaste beige till rödaste röd med eller utan mask i ansiktet. 
Den vi kalla tigrerad eller brindle kan var väldigt ljust tigrerad till näst intill svart.
Den vita skäcken kan vara med tigrerade tecken eller fawntecken eller helt vit. 

Ej tillåtna färger: Svart med rödbruna tecken (black/tan), musgrå (blå) eller brun.
 

Skäck2

 

skäck

Lemon peid

vit

mörkt tigrerad

 

normaltigerad

rödtigrerad mellantigrerad Ljusbrindle
ljus fawn mellanfawn röd2